Steg 4: Val av Processor

Denna sektion kommer utgå från att du läst vår tidigare sektion om Intel vs. AMD.

Där vi klargör vår preferens för Intel processorer. Vilket är det vi kommer fokusera att prata om här.

Processorhastighet i mån av antal GHz (per kärna)

En processor brukar skrivas ut som t ex:

2.4GHz

Detta innebär att varje kärna på processorn har i teorin möjlighet att uppnå hastigheter på 2.4GHz.

Desto högre detta värdet är, desto snabbare processor oftast (med några få undantag).

Undantaget till detta är antalet kärnor som vi skriver om i stycket nedan, där mindre antal kärnor oftast är sämre än större antal kärnor i mån av prestanda då färre kärnor innebär att processorn arbetar med färre antal uppgifter samtidigt.

Antal kärnor på processorn?

En processor kan ha olika mängd s.k. ”kärnor” där vanligt idag är 2, 4, 6, 8 kärnor eller fler.

Desto större antal kärnor du har, desto snabbare är oftast din processor (undantaget för Intel processorer är Intels s.k. Hyper-Threading teknologi som vi kommer skriva om lite längre ned på denna sidan).

2-kärnig processor kallas för ”Dual-Core” och vad det innebär rent praktiskt är att processorn i teorin kan göra 2 saker samtidigt (1 uppgift samtidigt per kärna).

4-kärnig processor kallas för ”Quad-Core” och brukar ”kännas” lite bättre än Dual-Core enligt vår erfarenhet.

Om du är bekant med programmet ”Aktivitetshanteraren” i Windows operativsystem som du öppnar med CTRL + ALT + DELETE knappkombinationen, så finns där under ”Prestanda”-fliken ofta 1 ”ruta” per kärna för processorn, där man kan se belastningen för varje kärna när processorn arbetar.

Men återigen – det beror helt på hur du ska använda din dator och vad du ska göra.

Olika Generationer av processorer

Där finns också olika ”generationer” av processorer, vilket syftar till olika serier med processorer som getts ut genom åren.

Där uppenbarligen äldre generationer oftast har sämre prestanda än nyare – givetvis beror det också på antalet kärnor, samt teknologi och modell på processorn – vissa äldre generationer kan vara snabbare än vissa nyare om de nyare är budgeterade varianter.

Intel märker sina olika generationer/serier av processorer med ett K-nummer nu på sistone, typ 12700K osv.

Med hjälp av en snabb Googling kan man ta reda på whats what.

Alternativt ett telefonsamtal till hjälpsamma Inet.se :) De brukar kunna sina saker.

Desto Högre Generationssiffra, desto starkare.

Olika modeller av Intel processorer

Sen utöver allt ovan finns där ju även olika modeller av Intels processorer, där vi har t ex:

  • i3
  • i5
  • i7
  • i9 (på sistone)

Dessförinnan fanns även Intel Pentium m.fl.

När det gäller i3, i5, i7, i9 så brukar desto högre siffra indikera på desto starkare processor i mån av prestanda.

Cache minne

Mängden cache minne en processor har kan ha stor effekt på prestandan då det minskar antalet gånger processorn måste kommunicera med RAM-minnet för uppgifterna den arbetar med.

Desto högre mängd cache minne, desto bättre.

Brukar anges i MB (MegaBytes).

Där finns 3 olika ”nivåer” av cache minne en processor kan ha:

  • L1 cache – snabbast men minst och används ofta för data och instruktioner
  • L2 cache – Långsammare än L1 men större och enbart för data.
  • L3 cache – Långsammast av de alla, men störst och även denna enbart för data.

Integrerad Grafik eller ej?

Om du kanske inte behöver massiv grafikprestanda så kanske det räcker för dig med Intels integrerade grafik.

Som förresten fungerar alldeles utmärkt för mycket.

Och kanske kan leda till billigare dator på köpet.

Speciell Intel Teknologi för bättre prestanda för processorer

Intel har bland annat 2 teknologier specifika för just deras processorer som Boostar prestandan i en dator.

Turbo Boost Teknologi

Turbo Boost teknologin som kan hittas i vissa Intel processorer kan på behovsbasis när den känner av själv att det behövs – Boosta processorns prestanda likt om processorn var överklockad.

Förklaring vad Överklockad innebär:

När man pratar om att en processor är ”överklockad” innebär det att hårdvaran har modifierats att kunna uppnå prestanda över vad den är sagd (och testad) från leverantör att kunna leverera.

Ett praktiskt exempel är en processor som säljs som 2.4GHz Dual-Core, som när överklockad kanske istället kan leverera prestanda på upp till 3.8GHz Dual-Core.

Processorhastigheten har alltså modifierats att kunna uppnå högre hastigheter.

Ev. nackdelar med (vanlig traditionell) överklockning:

En ”nackdel” med vanlig traditionell överklockning kan dock vara att processorn som konsekvens av överklockningen kan bli instabil och även få reducerad livslängd.

I vissa skräckscenario – beroende på hur överklockningen har gjorts – så har processorer tillochmed kunnat brinna upp p.g.a. överklockningen.

Hyper-Threading Teknologi

Intels Hyper-Threading teknologi gör så att en 2-kärnig processor kan ”simulera” (logiskt) en 4-kärnig processor genom att dubblera antalet (logiska) kärnor processorn arbetar med.

Processorn är alltså fortfarande 2-kärnig men den arbetar som om den vore 4-kärnig.

Köper du en Intel Quad-Core processor (4 kärnor) med Hyper-Threading teknologi kan denna processor arbeta logiskt som en 8-kärnig processor.

Om 4 kärnor innebär klara av att arbeta med 4 uppgifter samtidigt, så gör Hyper-Threading teknologin att samma processor kan arbeta med 8 uppgifter samtidigt.

Summering

För en bra processor så håll koll på:

  • Hastigheten angiven i GHz (desto högre värde, desto bättre/snabbare)
  • Modellsiffran (i3, i5, i7 etc.) – desto högre, desto starkare
  • Om den har Hyper-Threading och/eller Turbo Boost teknologi
  • Antal kärnor processorn har (Dual Core (2), Quad Core (4), HexaCore (6), OctaCore (8), osv.) – Desto fler, desto snabbare, desto fler uppgifter kan arbetas på samtidigt
  • Generationen av processorn – om ny eller gammal, nyare brukar vara bättre (beroende såklart på kombinationen)
  • Om integrerad grafik eller ej (om detta är av intresse)
  • Mängden Cache-minne (desto högre, desto bättre simplifierat)

All denna information brukar enkelt kunna ses på de Tekniska Specifikationerna sektionen för datorn.

Försök också ha i åtanke vad du ska använda datorn till – och baserat på det – vad du faktiskt behöver.

Tycker du allt detta låter jobbigt att hålla koll på?

Kontakta oss på contact [at] cyberfox.se så kan vi hjälpa dig kolla upp så du slipper.